Ny 9,2 till 16,3 kWp solcellsanläggning juli, 2015

classic Classic list List threaded Threaded
86 meddelanden Alternativ
12345
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Ny 9,2 till 16,3 kWp solcellsanläggning juli, 2015

Arne
This post was updated on .
Hej!

Först litet vad vi har:

Vi har ett mindre enplanshus med:
-direktverkande el via radiatorer.
-en värmepump(luft/luft) på max 4,0 kW utgående värmeeffekt.
-varmvattenberedaren har 80 Liter och drivs elektriskt(2 kW).
-spis, diskmaskin och tvättmaskin och klart kyl/frys.

Andra elektriska apparater av betydelse finns ej.

Vi får snart, juni 2015, prylar för ett solcellsprojekt, nämligen första leverans(9,2 kWp):

32 st  Heckert solcellmoduler NeMo poly 230 Wp, svarta, 1481 x 992 x 38 mm.
8 st    Heckert solcellmoduler NeMo poly 230 Wp, alu ramar, 1481 x 992 x 38 mm.
1 st    SolarEdge växelriktare SE12.5k TL, alltså på 12,5 kW
40 st  SolarEdge effektoptimerare P300-P5(MC4), alltså för max. 300 Wp modul.
1 st    SE1000-WiFi01, WiFi-insticksmodul( + antenn) för växelriktaren.
1 st    montagesystem Schletter för plåtfalstak och korrugerat plåttak
         (med 20 st Solo05light aluprofiler i 6-meters längder).
150 m  Solarkabel 6mm2, svart och röd.
45 st   MC4-hankontakter (PV-KST 4/6II MC4)
45 st   MC4-honkontakter (PV-KBT 4/6II MC4)
1 st    Lån av krimptång (skall sedan skickas i retur).
1 st    Frakt till oss.

För ovan betalar vi inkl. moms ca 132 000 SEK. (Något stöd från
Länsstyrelsen är inte beaktat i det priset.)
En anledning till det höga priset, är att de 40 st effektoptimerarna
460 kr/st inkl. moms) fördyrar det hela.
Är från http://www.rofoto.se

(Elmaterial på växelströmssidan + elektrikerarbetet blev totalt 8400 kr, inkl. moms
och då drogs en ca 15 m lång elkabel 5 x 10 mm2. Kommentar 10 okt, 2015.)
Övrigt montage gör vi själva.

Tillkommer likströmsbrytare, ytterligare några MC4-kontakter, flexslang diam 20 mm,
markslang diam 50 mm, klammer, gipsexpander, buntband, skruv,
(M5-skruv, mutter och brickor för att fästa effektoptimerar i modulram.),
på totalt 4400 kr, inkl. moms.

Denna etapp kostar totalt därmed: 144800 kr, inkl. moms.

Det skulle då bli ca 15 740 kr, inkl. moms/kWp.

Heckert-solcellsmoduler är 1481 x 991 x 38 mm, alltså
kortare än andra fabrikat som normalt är ca 1640x992x40.

Heckert-modulerna har Tyco-kontakter på solarkablarna.
Dessa klipper vi bort och sätter dit MC4-kontakter. Effektoptimerarna
har nämligen MC4-kontakter och annars passar de ej ihop.
Därav den stora mängden MC4-kontakter.

Anledning till Heckert-moduler är att de verkligen är tillverkade
i Tyskland, och att de är prisvärda, ca 7,25 kr/Wp inkl. moms
med alufärgade ramar. De svarta kostar 8,0 kr/Wp, inkl. moms.
Dessa mindre moduler visade sig dessutom lättare att vettigt
placera ut på de små taken.

Med dessa 230 Wp moduler kan man kanske tycka att inte effektoptimerarna
utnyttjas fullt ut. De klarar ju 300 W. Visst, vi skulle ha kunnat valt moduler
med högre effekt Wp, t.ex. 280 Wp, och det skulle ha inneburit några
färre moduler(7 moduler färre) och färre effektoptimerare( 7 färre),
men då skulle hela projektet troligen blivit litet dyrare,
och vi skulle inte ha fått tysktillverkade moduler.

Anledningen till SolarEdge-systemet är att vi nu först har
4 olika tak, i 3 olika väderstreck, nämligen:

Tak 2: 20 moduler, lutning 11 grader, azimut 260 grader, svart plåtfalstak.
Tak 3: 6 moduler, lutning 15 grader, azimut 260 grader, svart plåtfalstak.
Tak 4: 6 moduler, lutning 15 grader, azimut 80 grader, svart plåtfalstak.
Tak 5: 8 moduler, lutning 28 grader, azimut 350 grader, grått korrugerat plåttak.

Azimut= 0 grader, betyder att modulerna tittar rakt mot söder.
Azimut= 90 grader, att de tittar mot väster.
Azimut= 270 grader, att de tittar mot öster.

Alla moduler läggs nu först i en sträng.
Med SolarEdge kan vi enkelt lägga moduler på
ytterligare 4 fria tak och detta med samma växelriktare.

Med ett SolarEdge-system, kan man byta ut defekta solcellsmoduler
eller lägga till flera solcellsmoduler i en sträng, mot solcellsmoduler
av annat fabrikat och effekt(Wp), och detta utan att de övriga
solcellsmodulerna i strängen påverkas. Så kan man inte göra
i normala solcellsmodulsträngar, där det är väldigt viktigt att en tillagd
modul har minst samma effekt (Wp) som de övriga i strängen.
Annars bromsas alla moduler i strängen, och mycket effekt förloras.

SolarEdges beräkningsprogram Site Designer 2 ger årsskörden:
7980 kWh/år. Vilken performance-faktor de verkligen använder är okänt,
men för förluster pga märkeffekt, modulförsmutsning, DC-kablar, AC-kablar,
by-pass-dioder + kontakter,  systemtillgänglighet och skuggning,
satte jag 0,85 ,(0,98 x 0,95 x 0,98 x 0,99 x 0,995 x 0,995 x 0,95 = 0,85)
man kan nämligen välja värde för dessa förluster i programmet. Den beräkningen
gjorde jag den 30 maj, 2015. Nu, efter uppdatering till version 2.3.2, och till
databank 6.0.17 och jag gör exakt samma beräkning (jag har inte ändrat
någonting), så anger SolarEdges program 8577 kWh/år, alltså 7,5 % mer!!
Mycket märkligt! Försäljningsargument?

På fråga, svarar SolarEdge den 23 juni, 2015, att den nu 7,5 % högre siffran
beror på ändringar i Databanken 6.0.17. De anger vidare att Databanken har
de uppdaterat enligt landsinställningar i samband med deras senaste
uppdatering av deras växelriktar-program. Det är inställt enligt landets
förordningar, säger de. Om ni på nytt gör era tidigare SolarEdge-beräkningar,
får ni troligen också annat resultat, alltså högre.

Mitt eget beräkningsprogram med performance-faktor 0,80 ger årsskörden:
7645 kWh/år. Detta baseras på uppmätta timmedelvärden för globalstrålning
under år 2013 från SMHIs Växjö-mätstation.

Det innebär ca 830 till 870 kWh/kWp, inte oerhört bra, men man måste
beakta att taken inte har optimal lutning och ej heller tittar åt
optimalt väderstreck.

Ytterligare tak att lägga moduler på:

Tak 1: 8 moduler, 260 W, lutning 28 grader, azimut 80 grader, grått korrugerad plåttak.
Tak 2: ytterligare 2 moduler, 230 W, lutning 11 grader, azimut 260 grader, svart plåtfalstak.
Tak 6: 8 moduler, 260 W,  lutning 28 grader, azimut 260 grader, grått korrugerad plåttak.
Tak 7: 3 moduler, 230 W, lutning 15 grader, azimut 350 grader, svart plåtfalstak.
Tak 8: 8 moduler, 230 W, lutning 11 grader, azimut 80 grader, svart plåtfalstak.

Totalt färdig anläggning 16,35 kWp.

Vid utbyggnaden tillkommer endast pris för nya solcellsmoduler,
effektoptimerare och deras montage-detaljer samt några meter
solarkabel. På AC-sidan behövs inget göras, Alltså billigt.

WiFi-insticksmodul( + antenn) är för att växelriktaren i garaget
skall kunna prata med vår router ca 15 meter bort i vardagsrummet,
och därmed nå internet. Vi skulle kunna dra en nätverkskabel RS-485
istället för trådlösa WiFi-modulen.

Vi kommer inte att ha korslagda alu-profiler, utan endast ett
lager alu-profiler. Solcellsmodulerna kommer därför att ligga närmare
takytan. Visst, det blir nog sämre kylning och därmed liten effektförlust,
men vi tar det. Viktigare att det ser snyggt ut och med enkel-lager av
alu-profiler åtgår färre alu-profiler och montagedetaljer, och det blir litet
billigare. Frågar man montagematerial-tillverkaren vad de rekommenderar, så är det nästan alltid
dubbel-lager av alu-profiler (vilket säkert är bra), troligen för att
de är säljare och kunden är den som skall betala, vilket man
alltid skall ha i åtanke.

Svarta uv-beständiga buntband kommer att användas för fixering
av solarkablar mot alu-profilerna.

Vi måste dra solarkabel från ett tak till ett annat tak på
annan byggnad, ca 10 m bort. Frågan hur man skall göra:

a)  gräva ner solarkabeln, och hur djupt i så fall, och om skyddsrör
     skall användas och i så fall vilken typ?
b)  eller dra den som luftledning, och om den då skall läggas i rör,
     eller endast fästas på en uppspänd vajer.

När det gäller elnätsanslutningen, så låter vi elnätsägaren kostnadsfritt
byta den befintliga 1-vägs-elmätaren mot en 2-vägs-elmätare.
Det blir billigast och blir oförändrad abo-kostnad 16 Amp. jämfört med
idag dvs 1160 kr/år, inkl. moms.
(alltså inget separat inmatningsabonnemang.)

En del elfirmor, som kontaktades vägrade hjälpa till med enbart AC-inkoppling
och annat på växelströmssidan, alltså det som vi inte får göra själva,
och som krävs att en behörig elfirma utför. De krävde att få sälja en hel
solcellsanläggning och montera allt. Men vi har nu istället en anständig elfirma,
som skall göra AC-jobbet. En av de nekande elfirmorna, saknade dessutom
märkligt nog egen erfarenhet att solcellsanläggningar, och hade tänkt låta en
annan firma utföra solcells-jobbet, som underleverantör!!

Slutligen, den lokala byggnadsnämnden kräver inget bygglov, så länge
solcellsmodulerna följer takens lutningar, vilket de gör.

Jag tror att jag har någorlunda bra beskrivit projektet.

Arne
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 9,2 kWp solcellsanläggning

magneten
Blir en bra anläggning du får!

Grävde ner min DC kabel mellan carport och garage ca 5m,  först drog jag kabeln i varsin 16mm flex slang (för extra skydd) som jag sedan förlade i ett gemensamt 50mm gul markslang. Som grävdes ner ca 30 cm.
20 st Trina 275W mono 27°taklutning, sydväst 5,5kWp
16 st REC 255PE poly +8st Suntech poly 275w i samma sträng 8° taklutning, sydöst 6,3kWp
SMA Tripower 9000 loggar till Sunny Portal
https://www.sunnyportal.com/Templates/PublicPage.aspx?page=30818802-b6cd-4614-890c-f528f7eb3ab9


8 st Luxor 200 mono, 14° taklutning, sydväst. 1,6kWp
6 st Trina mono 275W 6° taklutning, nordöst 1,65kWp
SMA Sunny boy 3600 tl-21 Enfas.
Loggar med android och felix.
http://pvoutput.org/intraday.jsp?id=24585&sid=44984

På jobbet
920st Trina poly 275w, 253kWp på CWF markstativ 30° lutning, söderläge, 8st Fronius Eco 27
https://www.solarweb.com/Home/GuestLogOn?pvSystemid=d18f1640-7ea9-4604-aec9-04e1b51b18b5

24st Trina poly 275w, stavrex markstativ 30°lutning, Fronius symo 6kW

Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: 9,2 kWp solcellsanläggning

callec
In reply to this post by Arne
Det där ser fint ut.
Till mitt växthus grävde jag ner en PEMslang ca 30-40cm djupt, i den drogs alla kablar.
SO-läge, 33 grader. Göteborg
43st BenQ SunForte 325w, 70m2, 13,975kWp
SMA STP12000-10.
Uppladdning med Felix

http://www.pvoutput.org/intraday.jsp?id=30819&sid=30325
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny 9,2 kWp solcellsanläggning

Mats Gustavsson
In reply to this post by Arne
Hej ser fint ut,angående kabeln som du bör gräva ner tänkt på att lägga den väl alltså ca 50cm djupt och inga stenar nära slangen om du skall belasta marken ,dom har en förmåga att nöta sönder slangen
Ha det bra men den roliga installationen
Mats g
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny 9,2 kWp solcellsanläggning

Arne
This post was updated on .
In reply to this post by Arne
Hej!

Tack för tipsen angående markförläggning av solarkabel!

Vi har egentligen ytterligare en solarkabel(utöver den som
omnämnts ovan) att dra från ett tak till ett annat,
ca 4 meter. Marken är otroligt stenig, vilket innebär
mer än viss ansträngning att gräva.

Det smidigaste och kortaste vägen vore en luftledning.
Höjden skulle bli på ca 3 à 4 meter. Varför dra ner solarkabeln
från taket ner till backen och sedan upp igen på tak?

Är det ingen som gjort eller tänkt på en sådan lösning?
T.ex. skruva ögla i varje tak och spänna vajer mellan,
och sedan fästa solarkablarna (2 st) med svarta(uv-beständiga)
buntband eller liknande i vajern. Kan solarkablar ligga på ett tak,
så borde de även tåla att dras som luftledning. Endast
möjligen personbilar kommer att passera under en sådan
luft-solarkabel, pga det är inne på tomten, och det
är gräsmatta under, som vi inte vill köra sönder. Vi väntar
inga längre gäster än ca max. 2 meter., så ingen skulle
behöva ducka.

Arne
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny 9,2 kWp solcellsanläggning

Mats Gustavsson
Nej är det stenigt är det jobbigt att gräva ,går bra att spänna lina,,tänk bara på att inte ha kablarna helt sträkta i ändarna för linan svajar ju alltid lite och använd uv beständiga stripes
Mats
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny 9,2 kWp solcellsanläggning

magneten
Kanske även köra med en plastbelagd vajer för extra säkerhet☺
20 st Trina 275W mono 27°taklutning, sydväst 5,5kWp
16 st REC 255PE poly +8st Suntech poly 275w i samma sträng 8° taklutning, sydöst 6,3kWp
SMA Tripower 9000 loggar till Sunny Portal
https://www.sunnyportal.com/Templates/PublicPage.aspx?page=30818802-b6cd-4614-890c-f528f7eb3ab9


8 st Luxor 200 mono, 14° taklutning, sydväst. 1,6kWp
6 st Trina mono 275W 6° taklutning, nordöst 1,65kWp
SMA Sunny boy 3600 tl-21 Enfas.
Loggar med android och felix.
http://pvoutput.org/intraday.jsp?id=24585&sid=44984

På jobbet
920st Trina poly 275w, 253kWp på CWF markstativ 30° lutning, söderläge, 8st Fronius Eco 27
https://www.solarweb.com/Home/GuestLogOn?pvSystemid=d18f1640-7ea9-4604-aec9-04e1b51b18b5

24st Trina poly 275w, stavrex markstativ 30°lutning, Fronius symo 6kW

Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny 9,2 kWp solcellsanläggning

Arne
This post was updated on .
Magneten

Plastbelagd(transparent plast) metalltrådsvajer kan vara bra, i händelse av att solarkabeln
får skada på isoleringen.

Arne
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny 9,2 kWp solcellsanläggning

ljs-s
In reply to this post by Arne
Hej,

Intressant projekt då vi själv håller på med något liknande, men jag är fortfarande i offert stadiet.
Hur mycket fick du betala för själva montagesystemet?
Den offert jag fick var på 16980 kr för 40 paneler för tegel liknande plåttak.
12.3 kw tunnfilm via 77 st solar-frontier 160 watts paneler som sitter i öst och väst. Azimut 250 och 70 grader. Taklutningen är 38.5 grader. Invertern är en SMA STP 8000TL-20.
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny 9,2 kWp solcellsanläggning

nelos
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny 9,2 kWp solcellsanläggning

Arne
This post was updated on .
In reply to this post by Arne
Hej ljs-s,

Vi fick först anbud från en firma(inte från Schletter) över montagesystemet
(tydligen dock Schletter som utförde beräkningen). Men, Schletter är ju
säljare av sitt system, och kanske lägger på onödigt mycket fästpunkter på taket,
vilket innebär att det åtgår mer montage-detaljer, vilket ökar priset.
Givetvis, blir det då bra, och blåser inte bort. Men, blir kanske överdrivet stabilt.
Det skulle då kosta 22600 kr, inkl. moms, inkl. frakt. Givetvis utan något arbete.

Bl.a. föreslogs korslagda alu-profiler, vilket ïnnebär att det åtgår
fler meter alu-profiler, och det behövs då dessutom korsfästen för korsande
alu-profiler. Vidare föreslåg de mitt- och ändklämmor av typen Rapid2+ vilka
är dyrare än standardklämmor. Rapid2+ är för professionella solcellsbyggare,
där varje sekund är dyrbar, men för en hemmafixare gör det inget om man
förlorar någon sekund vid varje klämma.

Jag räknade därför själv med Schletters eget program "Configurator" ut vad som
är bäst och billigast och ger tillräcklig hållsfasthet. (Schletter har även ett
enklare beräkningsprogram, nämligen AutoCalculatorEasy, men det verkar inte bra,
eller kanske inte är färdigt ännu. Jag kunde inte att lägga moduler i linjär-placering,
och det kände inte till några postnummer eller orter i Sverige (för vind och snölaster).)

Det blev då så kallad linjär placering av solcellsmodulerna på alu-profilerna,
och Solo05light (istället för dyrare Solo05), och standard mitt- och ändklämmor.

Linjärplacering innebär att 2 st solcellsmodulers ramlångsidor samsas om en
alu-profil (klart i modulfältets överkant och underkant, är en modul ensam
om alu-profilen). Det åtgår då endast 5 st långa (ca 7,5 m )alu-profiler för
20 moduler (4 rader och 5 kolumner).

På det korrugerade plåttaket, kunde jag inte lägga linjärt, av hållfasthetsskäl.
Men vi lägger där 2 st horisontella alu-profiler för varje modulrad.
(modulerna i 2 rader 4 kolumner) Inga fördyrande korsande alu-profiler
där heller, som Schletter föreslog.

Vi betalade för alla montage-prylarna 14450 kr, inkl. moms.(och detta är med ca 10 %
extra prylar av alla montagedelar, för att vi inte skall stå utan om vi slarvar bort saker),
alltså 8150 kr billigare är Schletters föreslag) Betänk, att vi lägger på 4 olika tak.
Kanske blir det billigare montagedetaljer att lägga 40 moduler på ett enda tak.

Vi köpte inte montageprylarna direkt från Schletter, utan av samma firma,
som vi köpte övriga saker av. Detta pga det skulle ha blivit an aning dyrare( 3%),
vilket är obegripligt, att köpa montageprylarna direkt av Schletter.

Nelos, förelår ovan med sin länk alu-profiler 6 meters för 480 kr/st, OBS exkl. moms,
vilket blir 600 kr, inkl. moms, vilket verkar dyrt. Vi betalade mindre för våra 6 meters alu-profiler.

Magneten här på forumet, har lagt horisontella trälister (istället för dyra alu-profiler)
på det korrugerade taket och med träskruv fäst mitt- och ändklämmorna.
Det håller nog ganska bra det också, och blir bra mycket billigare.
Men man kanske måste reparera det efter antal några år. Det är ju en viss
risk att jobba på branta tak, också. Om 10 år är man 10 år äldre och
10 år mindre smidig.
Se tråd:
Projekt 4,08 kWp
och
4,08 kWp mot Sydöst, 10° lutning

Arne
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny 9,2 kWp solcellsanläggning

Mono Wafer
har du fått tillgång till Schletter's program Configurator som privatperson eller har du firma?
Site Solsidan: Solceller 3,64kWp 13x280W JA Solar JAM6(L)-60-280/PR, växelriktare SolarEdge SE3000 & SolarEdge effektoptimerare, 45° taklutning, Azimut 196° sydsydväst i Skaraborg. Villa 157m², Solfångare Wagner Euro L20AR (vatten) 9,44m², 750L accu, Vattenmantlad pelletskamin Rika Evo-Aqua, Volvo med äkta GAS-pedal Bi-Fuel. Officiell driftstart: 2015-05-12. https://monitoringpublic.solaredge.com/solaredge-web/p/site/public?name=Solsidan#/dashboard
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny 9,2 kWp solcellsanläggning

Arne
This post was updated on .
In reply to this post by Arne
Monowafer,
Schletter måste godkänna först innan de ger tillgång till Configurator.
Arne
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny 9,2 kWp solcellsanläggning

Arne
This post was updated on .
In reply to this post by Arne
Hej!

9,2 kWp sattes idrift för ett par dagar sedan, och elmätaren
har bytts ut mot en 2-vägs. Det tog 12 kalenderdagar att installera allt,
inkl. grävning, flertal åk att köpa material, som alltid saknas(skruvar, flexslang, markslang,
klammer etc.). Dock regnade det under ca 2 dagar, och det var någon dag stekande sol mitt på dagen,
och då jobbade vi inte heller. Vi är nämligen litet bortskämda från kontorsarbete. Så kanske 8 effektiva
arbetsdagar tog det nog. Taken var inte jämna, så mellanlägg behövdes mellan alu-profil och takfäste, vilket orsakade merarbete, men så är det troligen på alla tak. Anläggningen verkar nu ge ca
40 kWh per dag.

Solarkablarna mellan taken lades i grå s.k. flexslang diam 20 mm, och som sedan lades
i en gul markslang 50 mm som trots stenig mark grävdes ner på ca 30 cm djup.
Det gick att ha 2 st solarkablar 6 mm2 (plus och minus) i samma 20 mm flexslang. (i en 16 mm
flexslang får nämligen endast 1 solarkabel plats). Solarkablarna har emellertid ytterst ett
gummiskikt och därmed hög friktion och var svåra att dra igenom flexslangen.
Solarkablarna drogs därför igenom i rak flexslang, dvs innan den hade lagts i markslang och
klammats ovan mark. Att byta en eller båda solarkablarna i en flexslang kommer inte att gå,
utan att lossa klammer ovan mark och dra ur den flexslang ur markslangen.
Gräva upp markslangen behövs då nog ej.

Alu-profiler 40 x 40 mm användes. Den undre kanalen är för
4-kantskalle-skruv M10 och övre kanalen är för M8 4kant-mutter, se bild:


För att skarva ihop alu-profilerna användes inskjutsskarv.
Dock medföljde ingen bruksanvisning hur man skulle gå till väga för
att göra en skarv, dåligt! Vi förborrade skarvskenan och alu-profilen
med ca 3,5 mm, och borrade sedan upp till ca 6 mm i alu-profilen.
Det gick ganska bra, se bild nedan:

Vi fick senare, på förfrågan, veta av tillverkaren, att man inte
alls skulle förborra, utan med våld skulle driva in skruven genom
alu-profil och skarvskenan. Då behövs nog bra kraftig skruvdragare.

Här nedan dock vårt skarvningssätt:

På bilden syns vår förborrning.

Man sätter ändkåpor på alu-profiländarna för att förhindra att man
skär sig, och för att förhindra att vatten kommer in, se bild nedan:

Det finns 2 färger, silver eller svarta. Ändkåporna trycks på plats,
men sitter ganska dåligt och ramlar lätt bort.

I övre kanalen trycks först en Klick-In-plastmanick in, och sedan trycks M8 muttern
ner i plastmanicken, se bild nedan.


Schletter plåtfalsklämmor användes som fäste i plåttaken, se bilden nedan:


Och för att fästa i ett korrugerat plåttak användes takstolskruv, se bild nedan:


Till takstolskruven behövs en alu-platta för att kunna fästa
alu-profilen i takstolsskruven , se bild nedan:



Här monterad takstolsskruv med alu-platta och alu-profil på korrugerat plåttak:

Man skall egentligen borra hålet för takstolsskruven i vågtoppen
på den korrugerade plåten (och inte i dalen, som vi gjort här).
Detta för att minska risk för inläckage. Vattnet rinner ju
främst i korrugerade plåtens vågdalar. Men under toppen satt
inte takstolen, så vi fick göra så här.

Så ser ett plåtfalsfäste med monterad alu-profil ut:


Här nedan visas svart-eloxerade mellanklämmor (mittklämmor)
punkterna där aluminium lyser igeom, är piggar för att tränga
igenom ytskikten på alu-profilen för att ge god elektrisk kontakt för jordning:


Och här nedan svart-eloxerade ändklämmor:


Här mittklämma aluminium ochså med piggar
för jordning. De kallas också jordningsmittklämma
eller jordningsmellanklämma:


Här nedan en ändklämma aluminum:


Klämmorna fästs med en insex M8 skruv:


Här nedan en jordnings- ock blixtskyddsklämma
Fästs i alu-profil och gul/grön kabel fästs i blecket.



Och här ett par solcellsmoduler monterade på tak, med så kallad linjärt montage:


Här en ändklämma i närbild. Underläggsblecket tjocklek ca 1,5 mm, syns, som är till
för att solcellsmodulen vid linjärt montage inte skall ligga an längs hela
sin långsida mot alu-profilen, utan skall endast ha 4 anliggningspunkter. (Vid annat
montage än linjärt, behövs inga underläggsbleck):


Här är ett underläggsbleck i närbild:

M8-4kantmuttern och gröna plastmanicken, som ligger i övre kanalen på al-profilen,
skymtas under underläggsblecket.

Solcellsmodulramarnas hörn är väldigt vassa. Mycket skarpkantade.
Man kan alltså lätt skära sig. Hörnet tycker man borde ha avrundats vid tillverkningen.
Vi hade handskar vid monteringen, men hörn skall inte vara så vassa ändå.

Varje taks alu-profiler(4 st tak) sammankopplades med 6 mm2 jordkabel, som i en punkt
sedan drog med 6 mm2 jordkabel till mätarskåpets jordplint. Så kallade jord-mittklämmor
för solcellsmodulerna användes för att säkert ha god elektrisk kontakt mellan solcellsmoduler
och alu-profiler. Detta är inget åskskydd, utan för att metalldelarna(dvs alu-ramarna) på
solcellsmodulerna skall vara skyddsjordade. Likströmssidan på solcellerna är ju inte galvaniskt
skilda från växelströmssidan. Visserligen är solcellsmodulernas solceller välisolerade(skyddsklass 2)
från solcellersmodulernas alu-ramar, men just därför att likströmssidan inte är galvaniskt skild från
växelströmsidan, så rekommenderas jordning av alu-ramarna.

Solarkablarna drogs så att så att endast obetydliga slingor bildades, vilket innebär att det
åtgick litet mer solarkabel, men det får man ta. Detta för att inte höga spänningar skall kunna
induceras i solarkabelslingor vid åsknedslag i närheten.

Vi hade tänkt binda ihop solarkablarna med buntband och fästa i alu-profilerna. Men det
visade sig svårt. Det är nämligen svårt att hålla i en på kant stående solcellsmodul och
samtidigt fästa ihop solarkablarna under den. Därför gav vi upp det. Solarkablarna ligger
därför endast löst under solcellsmodulerna.

Alla solarkablar har dragits på utsidan av huset. Även den grova växelströmsledningen
från växelriktare till fasadmätarskåp har dragits utomhus. Dock, pga växelriktaren sitter i
ett garage, så löper solarkablarna och växelströmskabeln ca 2 meter inomhus i garaget.
Av brandsäkerhetsskäl är det bra att ha ledningarna på utsidan av huset,
än att ha dem inne.

Här nedan exempel hur vi på utsidan har dragit solarkablar från solcellsmodulfältet på ett tak.
Alltså inga takgenomföringar för solarkablar.
Vi har skyddat solarkablarna mot nötning med en grå plastspiral, som framgår.
Märk även varningsskylten.



SolarEdge effektoptimerarna P300 av nya Serie 5, skruvades fast med rostfri M5 med
stora brickor diam 20 mm i alu-ramen på solcellsmodulerna. Man skulle kunna ha haft M6,
vilket kanske hade varit bättre pga långhålen i effektoptimerarens fästbleck är stora,
nämligen diam. hela 8,2 mm. Serie 5 är litet mindre än den äldre Serie 2. Dessutom har
Serie 5 bättre kapsling, nämligen IP 68 jämfört med  IP 65 för Serie 2.
Se bild nedan:

Det bruna i vänstra och högra övre hörnen, är emballagematerial,
för att modulerna skall stå upp under transport.


Här nedan ett par bilder över själva växelriktarens utsida:


SolarEdges växelriktare måste aktiveras genom att stoppa in ett litet aktiveringskort
i växelriktarens styrenhet, vilket var enkelt. Växelriktaren måste även ställas in för
korrekt land, i vårt fall Sverige, vilket också var enkelt. Se bild nedan(är innan
aktiveringskort och WiFi-modul har monterats):


Här nedan närbild på kommunikationskortet och även var solarkablarna kommer in:


Här nedan efter det att WiFi-modulen monterats in på kommunikationskortet:


Ytterligare foto på växelriktaren:


2 st likströmsbrytare monterades, köpta på svensk solcellsfirma i Varberg på Västkusten.
Alltså en likströmsbrytare för varje sträng(vi har 2 strängar). De 4 stjärnskruvarna
för locken var mycket svåra att skruva i igen, de gick mycket trögt, och hålen i
plasten fick borras upp, för att inte riskera att förstöra stjärnskallarna. Så borde
det inte vara. Suntree är tillverkat i Kina, Kinakvalitet? Skaffa inga DC-brytare från Varberg alltså!
Se bild nedan:


Foto på förpackningen likströmsbrytaren:


Pga att vi saknade några solar-kontakter att krimpa på solarkabel,
så köpte vi några solar-hon- och hankontakter
à 23 kr, inkl. moms och en krimptång för 2,5  4 och 6 mm2 (400 kr, inkl. moms)
av en firma i Varberg. Solar-kontakterna var av fabrikat Suntree,
förmodligen kinesiska. Tången är säkert också kinesisk och har
ett helt annat klämtvärsnitt(fyrkantigt) än en MC4-tång.
Någon skriftlig bruksanvisning erhölls ej, trots maning.
Dessa solar-kontakter, som påstås vara av typ MC4 (alltså Multi Contact)
passade mycket dåligt ihop med våra äkta MC4-kontakter.
Man fick lirka och till och med bända på mittledarstiftet för att få dem att passa ihop med äkta MC4-kontakter. Alltså, vi varnar för dessa solar-kontakter.
Det är möjligt att dessa "falska kontakter" passar bra ihop med sig själva.
Men har man äkta MC4-kontakter, och väljer dessa falska och vill koppla
dem till äkta, ja då får man problem, som vi alltså fick.
Varning alltså skaffa inget sådant från Varberg. För tången se bild nedan.



Monteringen av den lilla WiFi-insticksmodulen på växelriktarens styrenhet, och
monteringen av WiFi-antennen på växelriktarens kylfläns, var också enkelt. Det
var också enkelt att ställa in WiFi-kommunikationen, så att växelriktaren sladdlöst
kan prata med internetmodemet ca 15 meter bort, och därmed nå internet. Och
allt fungerar utan problem. Se bild nedan:



Vi gjorde en del varningsskyltar också.
De är utskrivna med färglaserskrivare på A4-papper 100 g/m2.
Sedan tillklippta och därefter laminerade med A4-plastlaminat
vid 125 grader C, och slutligen tillklippta igen.
Laminatet går ca 5 mm runt om utanför själva pappersskylten,
för att laminatkanten inte skall riskera att gå upp.
Det finns kontorsapparater, s.k. lamineringsapparat med
vilken man kan göra sådan laminering, se nedan:




Det som saknas nu är:
 -avtal med elhandelsföretag, som köper solström.
 -ansöka om att anläggningen godkänns och tilldelas elcertifikat.
 -öppna konto på "elcertifikatsbanken".

Arne
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny 9,2 kWp solcellsanläggning

nelos
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny 9,2 kWp solcellsanläggning

nelos
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny 9,2 kWp solcellsanläggning

Arne
This post was updated on .
In reply to this post by Arne
Nelos,

Man behöver inte krångla med e-legitimation för att:
-anmäla anläggningen för godkännande för elcertifikat och ursprungsgarantier.
-öppna ett elcertifikatkonto,
nämligen se:

http://www.energimyndigheten.se/Global/F%C3%B6retag/Elcertifikat/Formul%C3%A4r/Ans%C3%B6kan%20om%20elcertifikat%20ursprungsgarantier%20och%20kontoanm%C3%A4lan%20med%20anvisningar%20sist.pdf

vilket är en vanliga hederliga blanketter som fylls i och postas.
(möjligen tvingas man likväl sedan att krångla med e-legitimation
för att se vad som finns på kontot.)

Arne
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny 9,2 kWp solcellsanläggning

callec
Problemet som jag ser är att energimyndigheten exkluderar 40% av marknadens att bara acceptera Bank-ID
SO-läge, 33 grader. Göteborg
43st BenQ SunForte 325w, 70m2, 13,975kWp
SMA STP12000-10.
Uppladdning med Felix

http://www.pvoutput.org/intraday.jsp?id=30819&sid=30325
Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny 9,2 kWp solcellsanläggning

nelos
Det går att skriva en fullmakt så att någon annan eller ett företag har rätt att hantera elcertkontot.
Då behöver man inte bank-id alls för att hantera elcert.

Men det är väldigt smidigt att kunna logga in och se status, så jag rekommenderar att logga in med bank-id.

Svara | Threaded
Open this post in threaded view
|

Re: Ny 9,2 kWp solcellsanläggning

Arne
This post was updated on .
In reply to this post by Arne
Hej!

Vi har inga överspänningsskydd mellan:
 -mätarskåp och växelriktare.
 -solcellsmoduler och växelriktare.

Överspänning kan ju komma från 2 håll till växelriktaren, dels från
solcellsmoduler och dels från servis-ledningen(mätarskåp).

Ett överspänningsskydd för så kallat TN-C system, som vi tydligen har,
mellan inkommande servis-ledning(mätarskåp) och växelriktare kostar tydligen ca 2000 kr.
Då är det 3 st varistorer (en för varje fas.)

Sedan kan man tänka sig överspänningsskydd för varje solarsträng från tak
till växelriktare. Vi har 2 strängar, dvs total 4 st solarkablar
som går till likströmsbrytarna.

Behövs sådana? Elektrikern sa att det finns plats
på skenan i fasadmätarskåpet för överspänningsskydd.

Elnätsägarens elledningar i området är lagda i mark (alltså inga el-luftledningar,
som ökar risk för överspänning från blixtnedslag.)

Jag har hört att försäkringsbolag kan ge lägre försäkringspremie om man monterar
överspänningsskydd, och även bidrar litet med slantar för installationen.
Deras risk minskar nämligen då.

Hur har ni gjort?

Arne
12345